Våren i Skogen 

Från att de första Talgoxarna börjar med sina strikta minimalistiska overtyrer i skuggan av mars med snön fortfarande i legor i norrkanter och hela vägen fram till skomakarens efterlängtade semester mellan Hägg och Syrén, Där har ni mtt spann om vad våren innefattar och jag ger fullkomligt hundan i de meteorologiska definitionerna. Kniporna har vattenkrig på den lilla tjärnen  och i den större har årets första Lom-par landat och börjar låta lite försiktigt som för att testa bärkraften i sina ödesmättade rop. Mellan tallarna fladdra en sorgmantel ryckigt och nerifrån grandungen vid kärret hörs ett Rådjur skälla

Höst på leden

Hösten är den tid då jag tar mig in i skogen, in bland träden undviker de öppna fälten och hyggen  och låter skuggornas höstgrönska den intensiva från mossor och vintergrönt lysa upp mörkret i källskogar bland granar och vid kanten av de bäckar som drar sina slingor friskvatten bland rotsystem och över stenar,
Hösten är skördetid i storskogen, en skattjakt där varje krök varje höjd kan duka upp ett bord av delikatesser. Med kaljohansvampar, riskor och kantareller. Det är den tiden då tjärnen strösslar ut sina Tranbär då tallbacken lyser röd av Lingon och  det gamla hygget förser oss med Hallon. Det är tiden då hjortvilt och gris offras för kommande grandiosa middagar runt Jul och nyår. Tiden då Aborrarna kommer feta ur lena kalla vatten. Hösten är tiden då en kaffe i termos är som godast med hembakta bullar.