Den parallella vägen

När jag emellanåt åker runt någonstans i Sverige undviker jag i den mån jag kan vägnummer som börjar på E och kör helst på de med tre siffror (de gamla länsvägarna). Vidare så är varje orts inre, dess centralaste del värd att besöka om inte annat för att det berättar något om "oss" som nation, som folk oavsett vilka vi är. Kulturellt får vi en mer mångfacetterad bild som är djupare och mer komplex än den slentrianföreställning som svensk landsbygd utanför storstadsregionerna ofta ges i media. Jag älskar fan i mig hela det här landet, med sin tråkighet och sin ofullkomlighet, från Varaslätten till Lycksele lappmark, från en blåsig klippa på Hönö till ett kalhygge i norra hälsingland från förortens miljonprojekt till eternitkåken där "allmän väg slutar"