Och så gick ännu ett år

Jag har inte födelsdag än och det är 5 månader till nyår, och ändå så känns de där solvarma dagarna i augusti varje år som något slag bokslut,  ännu ett rekviem där de utklingande ackorden makerar att sommaren är i sin ända, sommaren den tid då vi nordbor lever upp. Vi föds,  gifter och skiljer oss  (dör gör vi de facto i Januari) Vi ser sommaren som den tid då nya planer ska sättas i verket då sommarstället ska köpas rustas och säljas, då kroppen ska komma i trim, då det samtidigt ska grillas drickas rosé och mysas. Midsommar är ju fortfarande den dag då ligger mest med varandra. Så i denna solvarma augustidag ser man randen av något annat,  av ett allvar som närmar sig med samma hastighet som dagarna blir kortare och som trots att solen värmer gott i nacken med en kortförflyttning av vindriktning indikerar på uppbrott.
Det känns som om sommaren är på väg att göra slut, lämna oss, och att man hädanefter får bespetsa sig på resesajternas blåguldiga erbjudande om att byta hängmattan mot solstolen om man vill ha en stund av värme och klimatmässig intimitet.
 Så leve hösten och  början på planeringen inför nästa års cresendo. för tänk vilken sommar 2020 kommer att bli