I våra trakter finns några små pärlor till vildmarkssjöar, sådana sjöar som saknar allmänt vägnät och bebyggelse på det stora hela. Sjöar där Havsörnar och Fiskljusar  hänger och där det inte sällan hörs ett "Boo ho" från klippkasterna i det småskurna landskapet när Berguven håller hov. Här är sjöarna näringsfattiga och saknar vass i större omfattning och lövskogen har fått ge vika för Tallarna som knotiga kryper längs de omgärdande klipporna och på hällmarkerna  runt sjöarna som troll på jakt. Vi är ute och "spanar" d.v.s letar is för eventuell tur under morgondagen, men nattens regnande och sedan snöande på redan våta isar har bildat en besvärande knottrig skorpa som avsevärt begränsar njutningen av åkningen. Men de är också en del av denna sport, förra helgen en makalöst medvindsdans över den kalla stålparketten, idag snöfräs runt pjäxorna och en blästrad sockersmet som tillåter färdvägen men begränsar framfarten.