Mellan Hägg och Syren
..Mellan hägg och syren .eller snarare under hägg och syren.
Alltid samma känsla av att tiden inte går att stanna, att det går onödigt fort och att istället för att kasta mig euforiskt in i denna hänryckningens tid blir allt till ett fryst ögonblick där jag inte ens är deltagande utan paralyserad står och tittar på och funderar på hur det ens är möjligt att vara så svårmodig då allt egentligen är så fantastiskt.
Nere vid ån sitter två gräsandshanar på en gren av en bäverfälld stor asp och tjattrar och på en annan hoppar en skata fram och tillbaka. Det porlar i från strömmen och i skiktet ovanför vattenytan svärmar insekter, för dem kanske bara idag existerar emedan jag själv i bästa fall har några hundra dagar mellan hägg och syren innan allt släcks. Även en sädesärla gör mig sällskap, det spelar i träden och skuggorna flimrar, förvandlas till fraktaler i det strömmande vattnet. En doft av försommar drar förbi inte blommig eller örtig utan komplex som den i minnet av alla bitterljuva sekvenser ur mitt liv i majmånad.
På andra sidan ån är backen vit av sippor och relativt öppen nu innan strutbräken har vecklat ut sina solfjäders parasoller och förvandlat kanten till en regnskog.
Jag ska strax gå upp till huset och ut i tvättstugan för att hänga vått , lsivet är linjärt om än det känns som det flyter i olika mönster och fart och den stund som passerat är förbi oediterbar, änderna har flugit skatan sitter i ett träd uppström.
Momentum: ett litet fly har fastnat i ytvattnet, glider med för att sekunder senare slurpas ner av en löja eller mört.